genealogy in scandinavia



Äldre efterlysningar
[2005] [2006] [2007] [2008] [2009] [2010] [2011] [2012] [2013] [2014] [2015] [2016]



Rosengren, Nils, Bollerup, född 17.8 1767 i Rörum2017-12-12 21:36

Direktlänk http://forum.scangen.se/?svar=74779
2017-12-05 19:17 

Det känns som om jag kommit till vägs ände med min ffmmmf trädgårdsmästaren Nils Rosengren f. 17/8 1767 på Vik i Rörum. Födelseböcker därifrån saknas. Han kom till Bollerup 1799 från Ingelstad med första hustrun Margareta Nilsdotter och sonen Johan Olof. Inga utflyttnings- eller inflyttningsböcker finns på någondera stället.1825 flyttar han till Löderup och där dör andra hustrun Anna Chatarina Raab 1837. 1839 anges han i husförhörslängden vara utflyttad till Glemminge Tågarp, men uppgifter saknas i utflyttningsboken.Det finns heller inga noteringar om honom i Glemminge.Har sökt i dödboken 15 år framåt utan framgång. Hade varit intressant att få veta var han fått sin utbildning. Skall jag ge upp och nöja mig med det jag lyckats ta fram. Hans barn har jag bättre koll på. De flesta kom till Simrishamn. Inger Håkansson
  SVAR 2017-12-06 14:39

Nils Rosengen blev tydligen kvar i Löderup på papperet men  levde och dog  i  Simrishamn.

Simrishamn (L) FI:1 (1787-1861) Bild 96 / sid 174

Här är hans bouppteckning. Simrishamns rådhusrätt och magistrat (L) FIIa:8 (1840-1859) Bild 2080 / sid 389

  SVAR 2017-12-06 17:54

Betr. dåtida trädgårdsmästare.

Varje herrgård och gods i Skåne (och dom var många)  ståtade alla med en anställd trädgårdsmästare. en del av dessa hade utländskt ursprung. Bl.a. fanns det en trädgårdsmästarsläkt, Hector, där sönerna ärvde "titeln", släkten kom ursprungligen från Tyskland , den äldste Fredric Ludvig Hector var född 1713 i Sachsen, han han titulerades t.o.m. som trädgårddirektör.Det är möjligt att dessa trädgårdsmästare från början haft någon typ av formell utbildning. men sedan verkar det som trädgårdsmästartiteln ärvdes.

Rosengren kom till Bollerup 1799 från Ingelstad, där han möjligtvis varit trädgårdsmästare på Ingelstads gård.  En efterträdare på gården hette Eric Henry Detlof Hector f. 1801, d. 1825.

Om Nils Rosengren far ochså var trädgårdsmästare är kanske oklart?

I Skåne har det väl varit Alnarp som kom att förknippas med trädgårdsmästarutbildning, men den startades här inte förrän 1876. Hur det såg ut i övriga landet - vet jag inte.  Har också för mig att danskarna låg i "framkant" när det gällde yrkeskunniga trädgårdsmästare, och en del av Skånegodsen trädgårdsmästare kom från grannlandet.

Anders A

  SVAR 2017-12-06 18:05

De här trädgårdsmästarna hade naturligtvis hjälpare/trädgårdsdrängar, dessa kunde väl, om jag förstår, vara en yngling från trakten med lust och fallenhet för yrket, som sedan gick "den långa vägen" och så småningom avancerade till utlärd trädgårdsmästare.  ( så var det ju så det fungerade inom andra yrkesgrenar)

Anders A

  SVAR 2017-12-06 18:19

Antar att smeden Johan Rosengren, f. 21/2 1798 i Ingelstad, verksam på Spjutstorp Gård/Henriksfält är en son. Fadern finner jag inte på gården.

Glemminge kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/LLA/13110/A I/4 (1840-1846), bildid: C0059637_00138

Eva M

  SVAR 2017-12-06 21:59

Ja Eva. Johan Olof Rosengren Henriksfält är son till Nils Rosengren och hans första hustru Margareta Nilsdotter, som dog den 3 september 1808. Jag har också utan framgång sökt Nils hos äldste sonen. Nu söker jag efter honom hos de barn, som bodde i Simrishamn. Han har inte bott hos dottern Maria gift med snickarmästare Stenberg men hoppet står till sonen Nils också i Simrishamn. Anders! Tack för din redogörelse för trädgårdsmästarna! Intressant att han möjligen varit anställd på Ingelstads gård. När Nils gifte sig andra gången, då med Anna Chatarina Raab född i Simrishamn men anställd på Örup kallas han konstförfaren. I den bouppteckning som upprättades 1838 efter Anna Chatarina finns tre trädgårdsböcker, en räknebok och en grammatika. Han hade tydligen inte enbart lärt yrket praktiskt utan också genom teoretiska studier. Jag antar att han tog namnet Rosengren, när han avlagt mästarprov. Vad han hette tidigare framgår ingenstans. Kanske Johansson med tanke på äldste sonens namn - kanske efter farfar men ren gissning. Tack båda två! Inger Håkansson
  SVAR 2017-12-06 23:20

Det är nog helt klart att det inte enbart räckte med praktiskt trädgårdarbete för att ex.vis kunna titulera sig slottsträdgårdsmästare. Mästarprov i olika yrkesgrenar avlades inför skråämbetena, och dom fanns endast i städern. Så vitt man kan se så fanns inte trädgårdsmästaryrket bland skråämbetena. Exakt hur man skaffade sig teoretiska kunskaper är det svårt att få grepp om.

Trädgårdsmästaryrket hade, vad man förstår, hög status på 17-1800 talet. Yrket var ju speciellt då det endast var knutet till gods och herresäten. Men några officiella mästarprov avlade man inte vad man kan se. I bouppteckningen efter Nils Rosengren efterlämnades div. sorter böcker, och i hustruns bouppteckn. nämns ju också bl.a. tre trädgårdsböcker.

Lite märkligt att det inte går att "vaska fram" lite mer uppgifter om det här yrket!

Anders A

  SVAR 2017-12-07 13:41

 Nils var skriven på Löderup nr 1 fram till sin död.  Löderup (L, M) AI:11 (1846-1852) Bild 8 / sid 5

Även om han vistades i Simrishamn hos något  av sina barn så är chansen att han  finns med i någon husförhörslängd

där  inte stor.  Har du kollat i mantalslängderna för  Rörum? På VIk  finns kanske någon "son Nils" som kan ge ledtrådar.

Många trädgårdsmästare utbildades i Danmark...

  SVAR 2017-12-07 17:55

Ja, jag har gått igenom åtskilliga mantalslängder från Rörum utan resultat. I många anges enbart antal barn utan namn, och i de längder där namn finns, hittar jag ingenting som jag kan knyta till Nils. Hans föräldrar kan ju ha flyttat från Rörum,när Nils var litet barn. Han får vara föräldralös i mina anteckningar. Jag är däremot oerhört glad och tacksam för hjälpen med att hitta dödsår, plats och bouppteckning. Tack alla! Inger H.
  SVAR 2017-12-12 18:27

Anders! Inspirerad av dina uppgifter om trädgårdsmästarna googlade jag och fick träff på en uppsats som bl.a. innehöll uppgifter om trädgårdsmästare och deras utbildning på 1700-talet. Det är bara att skriva Petter Lundberg och trädgårdsmästarrollen på !700- talet. Mycket intressant! Inger. H.
  SVAR 2017-12-12 19:24

Hej!

Ja, där fanns ju lite att läsa om trädgårdsmästaryrket. Jag citerar några rader: " Före 1900 utbildades trädgårdsmästare vanligast vid en herrgård eller större gods, för att sedan tjänstgöra vid en liknande anläggning livet ut".

Men det fanns ju också, som vi vet, utbildade tyska och danska trädgårdmästare vi de skånska herresätena.

Fram till ca 1900 var det något av ett statusyrke, men sedan förändrades bilden till det sämre.

Man nämner att på godsen fick trädgårdsmästaren en allsidig utbildning.  Men det bör ju inte ha räckt med praktiskt kunnande.  Nu var det ju så, att på 1700-talet fanns det en teoretisk läromästare vid namn Carl von Linne (1707-1778)  han  gav ut en mängd skrifter, bl.a. om trädgårdsskötsel.  Så vi kan väl anta att bland din ana Rosengrens efterlämnade böcker fanns en och annan av "Blomsterkonungen" Linnes skrifter.

Anders A

  SVAR 2017-12-12 21:36

Ja, det fanns det säkert och kanske också Petter Lundbergs bok. Fascinerande att tänka sig, att Nils kanske satt och läste Linné, medan hustrun stökade med barn och hushållsarbete. Inger H.
Skriv ditt svar / enter your answer
Lämna så utförliga uppgifter du kan!
Problem att skriva i textrutan ovan? Använder du Internet Explorer kan du behöva slå på Kompatibilitetsvyn. Läs mer här!
Bifoga en bild (gif eller jpg, max 500 kB) och ange källan / attach image and specify the source
Varifrån kommer bilden? (ange både bildleverantör t ex Arkiv Digital, SVAR samt volym+sida)
Klicka på Bläddra för att välja fil. Om du vill ha läshjälp är det lämpligt att lägga in en bild av källan.
Ditt namn / your name
Svaret visas under frågan på webbsidan, men skickas också till frågeställaren (om denne angett epostadress).
Forumregler och integritetspolicy (uppdaterad senast 2018-09-13)


Du är själv rättsligt ansvarig för innehållet i ditt inlägg. Text och bild med annan upphovsman än dig själv kräver dennes godkännande. Kortare citat av text är tillåtet med angivande av källa.

Att lägga in utsnitt av bilder från t ex Arkiv Digital med flera leverantörer av digitaliserade handlingar är tillåtet, om du anger varifrån bilden kommer.

Det är inte tillåtet att nämna nu levande personer, om dessa inte givit sitt uttryckliga medgivande. Undvik också att nämna känsliga uppgifter inom sekretessgränsen på 70 år, t ex dödsorsaker.

Efterlysningsforum är inte förmodererat, förutom ett visst skydd mot spam. Dock kan hela eller delar av inlägg raderas som strider mot gällande lagar, vars innehåll bedöms som oetiskt eller omoraliskt, eller bedöms som helt ovidkommande för detta forum. Även viss redigering och omflyttning för att underlätta överblickbarhet och navigering kan ske.

Endast de uppgifter du själv lägger in (inlägg, ditt namn och epostadress) sparas. Epostadressen är frivillig. Uppgifter sparas för närvarande utan något tidsgräns, eftersom även äldre trådar kan ha ett värde och kan kompletteras vid behov. Du har rätt att få ditt namn och epostadress borttaget om du vill. Scangen förbehåller sig rätten att någon gång i framtiden rensa äldre inlägg.

Genom att skriva ett inlägg godkänner du som användare att det sker utan ekonomisk ersättning.

Respektera de rubriker som finns för efternamn, förnamn, plats, tidpunkt och händelse. Skriv alltså inte "läshjälp" eller andra upplysningar där som hör hemma i själva frågan. Skriv inte hela rubriken endast i ett fält.

Spam loggas och åtgärder vidtas om missbruk fortsätter. Serverplatsen för Scangen tillhandahålls av Scorpion Data, vars servrar har högsta säkerhet och ligger i Sverige.

Genom att sända in ett inlägg accepterar du dessa regler. Reglerna kan komma att uppdateras i framtiden.

Översyn av reglerna har skett som anpassning till de nya EU-reglerna rörande GDPR (General Data Protection Regulation).

Donera

 

 







Nu kan intresserade hjälpa till att skapa nästa utgåva av Sveriges Dödbok!

Sveriges Släktforskarförbund kommer 2023 ge ut nummer 9 i den populära serien, som omfattar åren 1815-2022.

Vi behöver nu frivilliga att registrera åren 1800-1814. Klicka på bilden och läs mer, se var vi behöver hjälp och anmäl ditt intresse!







ANNONS

KÖP FRÅN SVERIGES SLÄKTFORSKARFÖRBUNDS BOKHANDEL








© ScanGen och Anders Berg - optimerad för Firefox och Internet Explorer - om cookies