genealogy in scandinavia



Äldre efterlysningar
[2005] [2006] [2007] [2008] [2009] [2010] [2011] [2012] [2013] [2014] [2015] [2016]



Kinberg, Lars Svensson, Simrishamn-Vanstad, gift 1738-06-252014-04-08 12:11

Direktlänk http://forum.scangen.se/?svar=51195
2014-03-26 14:52 

Det här är en ny tråd där vi söker släktskap mellan Lars Svensson Kinberg och Knut michelsson Kinberg.Den här tråden går parallelt men tråden för Knut Michelsson Kinberg och tråden Christopher Aldorph. Alla tre har kontakt med varandra och dom bor tidvis i Simrishamn vid samma tid.

Örjan



Klicka för en större bild

2014-03-26_Haendelser_Lars_Svensson_Kinberg.jpg
  SVAR 2014-03-26 16:17

Som tidigare påpekats. Det vore underligt om det inte finns en släktrelation mellan Knut- och Lars Kinberg. De dyker upp samtidigt, och bor i samma fastighet i Simrishamn! Och namnet Kinberg finns inte nämnt i den här regionen tidigare.

Lars Svensson Kinberg, handelsman,  f. ca 1701  Var?  d.i Vanstad 2/12 1758 (57 år). Gift 25/6 1738 med Ingri Greta Svartman f. ?   d. ?      Barn: Bengta f. 8/10 1738 i Vanstad.  Britta Catrina f. 3/2 1740 i Vanstad.  Sven f. 16/11 1740 i Vanstad, Brita Catrina (nr 2) f. 9/7 1743 i Vanstad.  Anders f. 26/11 1755, d. 1/12 1761.  Efter Lars Kinbergs död gifter Ingi Greta om sig 31/12 1766 med  Lars Hurtig, Näsby. Ingi Greta bör väl då vara i 60-årsåldern, och barnen utflugna.  Det bör vara följande Lars Hurtig det handlar om: Född ca 1698. Inskriven vid Överstelöjtnantens Kompani. Rusthåll: Näsby.  Socken: Tolånga.

Namnet Svartman verkar  vara okänt i den här regionen, så varifrån Ingri Greta kom är också  en liten gåta. Några uppgifter om bouppteckningar på Lars Kinberg och Ingri Greta Svartman  finns inte i Arkiv Digitals bouppteckningsregister.  Jag vet inte var barnen tog vägen, och inte heller var Ingi Greta slutade sina dagar.

Vad som bör vara viktigt är att noga kolla upp dopvittnena.  Om jag skall tillåta mig en av mina många gissningar, så tror jag att i alla fall Lars Kinberg kommer från Kinbergsläkterna i Västergötland. Och kan ha kommit till Simrishamn som "Knalle"(kramhandlare), och att det ev. också här kan finnas en släktkoppling mellan Lars och Knut. Och att även Ingri Greta Svartman har sina rötter i knallebygden.

Anders A

 

 

 

  SVAR 2014-03-26 17:42

Om går efter hur man namngav förr så hette ju första sonen Sven då skulle det vara efter farfar och och boråsaren Swen Kielmans hustru var dopvittne

Andra sonen efter morfar så då kanske Ingri Gretas far hette Anders Svartman

Anita

  SVAR 2014-03-26 18:32

Jättebra med en egen tråd om Lars Kinberg.

 

Jag har fler och delvis något andra uppgifter (som datum) än vad som står ovan. T ex döduppgifter. Kopierar in en ansedel direkt från mitt släktprogram:

Ingrid Margareta (Greta) Svartman. Född mellan 1709 och 1711 (fb,db). Död av magsjuka 67 år gl 1778-12-16
i Vanstad sn och by (db). Begravd 1778-12-20 i Vanstad sn och by (db).
Levnadsbeskrivning Ej funnen i Vanstad katekismi 1736 och 1737. Ej hos rytt. Per Näsman i Vanstad 17 i hfl
1764 eller någonstans i Vanstad. Ej hos Per Hansson i Vanstad 23 i hfl 1772 eller någonstans i Vanstad.
Ej hos Per Hansson i hfl 1775 eller någon annanstans i Vanstad.
Gift 1:o 1738-06-25 i Vanstad med
Lars Svensson Kinberg. Handelsman. Född 1701 (db). Död av kolik 57 år gl 1758-12-02 i Vanstad sn
och by (db). Begravd 1758-12-10 i Vanstad sn och by (db).
Gift 2:o 1766-12-31 i Vanstad med
Lars Hurtig. Ryttare. Född 1698 (db). Död av andtäppa 70 år gl 1768-06-30 i Näsby, Tolånga (db).
Begravd 1768-07-02 i Näsby, Tolånga (db).
Barn i första kullen
Brita Catharina Kinberg. Född 1739-05-06 i Vanstad sn och by (fb). Döpt 1739-05-11 i Vanstad sn och
by (fb). Död 9 m 3 v gl 1740-01-25 i Vanstad sn (db). Begravd 1740-02-03 i Vanstad sn (db).
Sven Kinberg. Född 1740-11-12 i Vanstad sn (fb). Döpt 1740-11-18 i Vanstad sn (fb).
Brita Catharina Kinberg. Född 1743-07-09 i Vanstad sn (fb). Döpt 1743-07-10 i Vanstad sn (fb).
Anna Maria (Maja) Kinberg. Född 1746-07-11 i Vanstad sn (fb). Döpt 1746-07-12 i Vanstad sn (fb). Död
1 år ringare än 19 d gl 1747-06-22 i Vanstad sn (db).
Anna Maria (Maja) Kinberg. Född 1748-08-21 i Vanstad sn och by (fb). Döpt 1748-08-24 i Vanstad sn
och by (fb). Död 1 år 23 v gl 1750-01-29 i Vanstad sn (db). Begravd [sic!] 1750-03-04 i Vanstad sn (db).
Anders Kinberg. Född 1751-01-12 i Vanstad sn (fb). Döpt 1751-01-15 i Vanstad sn (fb). Död 4 år gl
1755-01-26 i Vanstad sn och by (db). Begravd 1755-02-09 i Vanstad sn och by (db).
Carl Kinberg. Född 1753-05-22 i Vanstad sn och by (fb). Död 1 år gl 1755-01-20 i Vanstad sn och by
(db). Begravd 1755-02-09 i Vanstad sn och by (db).
Anders Kinberg. Född 1755-10-26 i Vanstad sn och by (fb). Döpt 1755-10-30 i Vanstad sn och by (fb).

  SVAR 2014-03-26 19:10

Tack Anders B

Det här var en överraskning. Hela Vanstad är ju befolkad med Svartman och Kinberg. Konstigt att vi inte sett detta tidigare. Nu har vi alla något att bita i. Jag har några Svartman att lägga till

Vigda

Jäppe Svartman+Böngta Olofsdotter Västra Vram 1717-01-23

Carl Hindric Svartman+Catharina Pärsdotter artillieret Malmö garnisonsförsamling 1744-08-12

Lars Svartman+ Bnater Persdotter Öja 1719-05-31

Jonas Svartman+ Karin Andersdotter Svarteborg Göteborg 1708-01-03

Födda

PetronellaSvartman, född 1721-03-29 Nosaby Kristianstad

Örjan

  SVAR 2014-03-26 19:32

Captain Svartman i Nosaby, kan han också ha fått en dotter  Ingri-Greta?

Anders A

  SVAR 2014-03-26 20:20

Om denne Svartman i Nosaby hade Niklas Hertzman ett inlägg 4/2 2013.

Sammandrag. Sven Svartman f. 1685, fältväbel, fänrik, löjtnant. Gift 1. 1710 i Malmö med änkan Anna Maria Stensilia. Gift 2. med Anna Blom som sedan levde som änka 1739, med 7 barn, i Giölycka i Sävared.  Så det skulle mycket väl kunna finnas en  Ingri Greta Svartman, född någonstans på vägen till Nosaby.

Anders A

  SVAR 2014-03-26 20:53

Det framgår inte när Sven Svartman dog. Men det anges att änkan 1739 fanns med 7 barn i Sävared, som ligger i Sjötofta församling i Västergötland. Det verkar mycket intressant. Vi kan väl tänka oss att änkan med barnen flyttade från Nosaby ett par år före 1739.  Om man nu "spånar lite" så kan det bland barnen finnas en dotter Inga Greta. Hon träffar här, i Sjötofta, en viss Lars Svensson Kinberg. De båda packar sina ränslar och flyttar till Simrishamn/Vanstad där de gifter sig 1738!

Anders A

  SVAR 2014-03-26 22:07

Och Sävared, Sjötofta ligger i Kinds härad! Har för mig att Ronny har rotat en del i den här trakten.  Så nu är det "bara" att leta rätt på Lars Svensson Kinberg här! Och änkan Anna Blom med sina 7 barn!

Anders A

 

 

  SVAR 2014-03-26 22:22

Och nu letar vi väl rätt på Knut också, när vi ändå håller på! Sjötofta är annexförsamling i Tranemo pastorat. Det var i Tranemo församling som pistolsmeden Göthar Kinberg  och hans bror Sven föddes omkring 1685. De flyttade sedan till Jönköping och tog sig där som gesäller namnet Kinberg. Jag har tidigare bett om hjälp att dyda Tranemos födelsebok omkring 1685 (extremt svårläst), för att se om det ev. också föddes en Michael där .

Anders A

  SVAR 2014-03-26 22:39

I Kinds häradsrätt finns följande bouppteckningar

Anders Kindberg 1754:701

Sven Kinberg 1763:325

Sven Kindberg 1775:825

Tyvärr kan jag inte se att de hade någon son som hetter Lars

Anita

  SVAR 2014-03-27 00:26

Hej Anita!  Det är nattjouren som skriver.

Lars Svensson Kinberg är född ca 1701. Hans far bör då vara född omkring 1665-75. Så de gubbarna du hittat med bouppteckn. 1763 o. 1775 faller väl för åldersstrecket?

Det här är överkurs för undertecknad, helst när det gäller att läsa de gamla texterna!  Och det är 1600- talet det handlar om!

Betr. Tranemo så är det naturligtvis Knuts far Michael jag vill skall finnas där, född omkring 1675-85.

Anders A

  SVAR 2014-03-27 13:52

Vad jag kan se så föddes det 8 barn i Lars Kinbergs äktenskap med Inga Greta Svartman. I dopnotiserna ka man avläsa ortens sociala liv, vid de här dopen ser man inte till , som i Simrishamn, någon borgarsocitet. Lars Kinberg verkade inte heller ranta kring på barndop i Vanstad. Lite märkligt är, som det påpekats, att Knut Kinberg inte finns på ett enda av dessa 8 dop! En tänkbar anledning kan vara att Kinbergarna av en eller annan anledning blivit "okontanta". Att ingen Svartman finns med är ju inte så konstigt, om dom befann sig i Västergötland!  För övrigt finns det inget dopvittne som verkar ge några spår  -- utom ett, Boråsaren Kielman!  Har för mig att han är borgare i Simrishamn, men vad han sysslar med är väl inte utrett? Att han på ett eller annat sätt har anknytning till knallebygden i Västergötland finns det väl skäl att anta. Hur mycket är det forskat kring denne Kielman?  Och liksom för vad som gäller för Knut, ingen nära släkting på någotdera av deras respektive dop, Också det kan tyda på att släkten bor på annat håll, d.v.s. en bit norröver.

Anders A

  SVAR 2014-03-27 15:29

Man märker att minnet har blivit kort!  Svartman i Nosaby och Malmö har ju tidigare tagits upp som ett "hett" spår, med div, inlägg i februari 2013. Helt klarlagt blev det väl inte om det föddes en dotter Ingri.Greta. Men kopplingen till Västergötland är intressant.

Betr. Lars Kinberg har ju han också skärskådats en del, bl.a. av  Martin Kulldorf, som också kommer fram till att det inte är lätt att få grepp om denne man. Han har, såvitt vi förstår, livnärt sig och sin stora familj på någon slags handelsverksamhet, var mantalsskriven i Simrishamn mellan 1738-43, förmodligen sedan i Vanstad. Har för mig att man vid den här tiden måste vara skriven i en stad för att idka handel. Det fanns vissa undantag, bl.a. för "knallehandel". Kan den här Boråsaren Kielman och Lars Kinberg ha haft i hop det med någon slags knalleverksamhet?  Jag är ganska övertygad om att det i saköreslängder i Färs härdsrätt och ev. i Rådhusrätten i Simrishamns arkiv finns uppgifter om Lars Kinberg och hans eskapader som handelsman.

Anders A

 

  SVAR 2014-03-27 16:01

Alla fakta om Sven Kielman vore intressanta. Jag har absolut ingenting utom just denna faddernotering 1739 "boråsens Swen Kielmans hustru från Röddinge". Mina misslyckade försök att finna honom har jag dokumenterat så här: "Ej funnen i Röddinge födda 1738-45 eller i Röddinge mtl 1742. Ej heller i katekismilängden 1736."

 

Vid sökningar måste man ta hänsyn till olika stavningar: Kjellman, Kiellman, Kielman, Kjällman, Kiälman, Kiälman, Kellman, Källman osv

  SVAR 2014-03-27 17:09

Jag har tittat i Färs häradsrätt FIIa:5 (1759-1663). Det finns ett register i klartext och det finns ingen Lars Svensson Kinberg där. Jag skall byta till en ny dator nästa vecka och kommer att vara "frånvarande" ett par dagar.

I Simrishamn mantalslängd 1714-1828-1733 finns en Johan Kiälberg, hustru,drängen Lars på Rotan 2 nr 14. Det är inte Kielman men ändå en konstig stavning.

Örjan

  SVAR 2014-03-27 17:37

Jag har också kollat mantalslängderna i Simrishamn extra noga, men här finns ingen Kielman.

MEN!  Vi skall noga granska denne boråsaren Sven Kielman från Röddinge, vars hustru bar fram Lars Kinbergs barn vid dopet i Vanstad 1739. Det är nämligen så att här figurerar också en jungfru Lena Unge. Inget vanligt namn. Och är det så att Nosabyspåret inte leder någon vart, så kan vi gå till nästa Svarmanspår. Googla då fram:  Anbytarforum  Svartman  Övriga släkter.   Här finns en del att "ta i" betr. en Svartmansläkt med förgreningar.  Och, obs!  här dyker också namnet Unge upp. Och vi befinner oss åter i Västergötland.  Det är inte av en slump som Kielman och Unge gör sig omaket att bevista Lars Kinbergs dop, där finns klara kopplingar till Västergötland.

Anders A

  SVAR 2014-03-27 17:41

Gå in på magasin.kb.se så kommer en söksida upp, skriv in Kielman i frisök och tryck sök så får du upp en sida  med digitaiserade tidningar med articklar om Kielman. Tryck på bilden så blir den förstorad så att det går att läsa.

Örjan



Klicka för en större bild

2014-03-27_Kielman.jpg
  SVAR 2014-03-27 18:20

Betr. Kielman/Lars Kinberg.  Det bör i sammanhanget påpekas att det endast är 5 km mellan Röddinge och Vanstad. Så dom bodde faktiskt som nära grannar.

Anders A

  SVAR 2014-03-27 18:25

Ni förstod väl att det är på internet i skall trycka på bilden inte bilden ovan. Jag sökte på Aldorph men fick inget och inte heller på Lars Kinberg. Söker man på Kinberg så får man en massa sidor bl.a min farfars far Carl Johan Kinberg.från Herslöv. 

Örjan

  SVAR 2014-03-27 19:39

Vi har faktiskt en Påhl Kierman, hustru,dräng Jacob i mantalslängd Simrishamn

1733 Rotan 2 nr  20. Han äger bostaden och har två ibm.  Stavningen behöver vi inte ta så allvarligt på enligt Aders B. Kan någon som har mantalslängden 1733 i Simrishamn se vad det igentligen står i kyrkboken. Anita kanske

Örjan

  SVAR 2014-03-27 20:00

Angående Sven Kiellman så figurerar en sådan i Hallands läns landskontor i Staden Laholm, Visiteuren Sven Kiellman med hustru. Hustrun står som änka 1720. 1717 lever paret tillsammans i Laholm. Från 1718 och framåt benämns Sven K som bråttfälling och tienstlös hustrun lever ensam på fastigheten. 1720 står hon som Enka. Kan undras om denna Sven K har någon koppling till Sven Kielmans hustru i Röddinge. Föll över detta när jag snokade på resandesläkten Kin(d)berg med basplats i Laholm. Har inte snokat färdigt här ännu. Se till exempel Hallands läns landskontor EI:123 pagina 4835, enligt detta så befinner sig Sven K i Halmstad. Hilsen Ronny
  SVAR 2014-03-27 21:13

Den här Boråsaren Sven Kielman med hustru från Röddinge verkar bli något av en huvudvärk!  Hur länge fanns han i Röddinge?  Lika knepigt, minst, är det med Jungfrun Lena Unge.    Betr. släkten Unge, så var det inte vilken släkt som helst!  En gren blev i vart fall adlad 1712.  Titeln Jungfru  betydde vid denna tid att hon troligen kom från borgar- eller högreståndsklass. Men var skall Lena Unge placeras? Var hade hon hemma 1729? Hängde hon i hop med fam. Kielman?  Troligtvis fanns det en tidigare relation mellan Ingri Greta Svartman och Lena Unge.

Som vanligt en massa teorier och antaganden. Men man tycker ju att Inga Greta Svartmans  anor skulle gå att få fram.  Och på den här sidan på Anbytarforum som jag refererade till, förekommer ju både släkten Svartman och Unge!  Och i sammanhanget får man väl anta att också "huvudpersonen" Lars Svensson Kinberg  hade en någotsånär social status.

Anders A

  SVAR 2014-03-27 21:24

där står Pål kierman

ibm Oluf ?

Hinrick Nilsson gesällen Oluf

i Södra Mellby gifter sig 17/2 1721 en Anna Margareta Unge med Magnus Pontoppidan

Anita

  SVAR 2014-03-27 23:35

Kyrkoherde i Vanstad vid denna tid (1734-55) var Magnus Pontoppidan, och jungfru Lena Unge var hans svägerska. Lena blev 1743 gift med sedermera kyrkoherden i Bara, Niklas Olof Lönqvist. Lena och Anna Margareta Unge var döttrar till befallningsmannen Jöran Unge och Christina Luthman på Läckö slott i Västergötland. Ett tredje barn till dessa var kyrkoherden i Södra Mellby Petrus Georgsson Unge. Källa Lunds stifts herdaminnen.

Osäkert om man kan dra några växlar på Lena Unges fadderskap 1739 till Lars Kinbergs barn, eftersom det ju var vanligt att prästfamiljer ställde upp som faddrar till barn i socknen. Men kanske det låg mer bakom detta, pga kopplingen till Västergötland.

 

Namnen Kierman och Kielman tror jag inte har något med varandra att göra.

 

  SVAR 2014-03-28 08:54

Hej !

Jag har uppgifter om en Sven Johansson Kiellman som är borgare i Borås, handlande och gästgivare i Tranås (Skånes Tranås). Enligt Barbro Edlunds bok över ofrälse studenter i Lund var hans hustru fadder i Röddinge 1739.

Har en dotter Brita, född omkring 1738 och död 1804-03-27 i Tranås (L). Gift 1:o med gästgivaren i Tranås Jakob Holst, född 1727-08-03 i Lilla Harrie och död 1762 i Tranås.
Herrestads häradsrätt AIa:3
HT 1762. 2/10 1762. Lasse Nilsson 36 åhr gl: att han i 3ne åhrs tid tiänt hos Holsts swärfar afl:ne Swen Kiellman som i Tranåhs bebodt det hemman Holst nu med sin hustru ärfft och bebor ...

Brita gift 2:o med Herman Hermansson Backer, också han gästgivare i Tranås.

Sven Kiellman gifter sig 1742-02-27 i Tranås med Cecilia Simonsdotter Berg.
Från vigselnotisen: "Anno 1745 d.22 Januari framwiste handelsmannen och Borgaren i Borås Sven Jeansson Kielman Probsten Hr Andrea Hygrells wackra attest som sitt wackra förhållande samt förrättad skifte efter sin afledna Encka och begärte ächtenskap inträda med sal. Inspector Mallms Enka Cicilia Berg, hwarpå the straxt woro trolofwade uti Hr Cornet Bergströms, Comminister H:r Petri Letts och skogwaktaren Havricks närvaro, hwarpå ächtenskapslysning första gånge skedde Dma 3 p. Epiph: d.27 Januari. D.27 Febr. wigdes the".

Cecilia Simonsdotter Berg är född i Kristianstad 1688 och dör barnlös i Tranås 1758. Hon har varit gift 4 gånger, alla i Tranås. 1715-09-13 med Jöns Rasmusson Harbo. 1727-01-13 med Hans Jakobsson Hafvich. 1739-05-30 med Salomon Malm. 1742-02-27 med Sven Johansson Kiellman.

  SVAR 2014-03-28 09:49

Här kommer mer om släkten Kiellmen se bilden

Örjan



Klicka för en större bild

2014-03-28_Kiellman.jpg
  SVAR 2014-03-28 10:03

Det finns en bild till man hänvisar till 4248 som har en annan stavning men skall vara samma slkt.

Örjan



Klicka för en större bild

2014-03-28_Kjellman_2.jpg
  SVAR 2014-03-28 10:25

Stort tack, Niklas! Där har vi självfallet rätt person. Vigseln 1745 27/2 (ej 1742) finns här:

Tranås CI:2 (1718-1751) Bild 14 / sid 19 (AID: v101457.b14.s19, NAD: SE/LLA/13415)

Anledningen att denna vigsel undangått oss är att den saknas i Arkiv Digitals förträffliga vigselregister.

 

Nu gäller det att ta reda på vem Sven Johansson Kiellmans första hustru var? Var dog hon? Hon som bar Lars Kinbergs barn 1739.

  SVAR 2014-03-28 11:39

Nu har Niklas H. def. rätat ut frågetecknet Boråsaren Kiellman. Han var, eller hade varit, borgare i Borås. och nu är vi tillbaka i Västergötland kring Kinna, Sexdrega och Tranemo. Dessa orter har figurerat tidigare, i Tranemo föddes bl.a. pistolsmeden Göthar och hans bror Sven. Och det var dom som blev gesäller i Jönköping och tog namnet Kinberg.  Sven Kiellman och Lars Kinberg var ungefär jämngamla. Allt talar väl för att de kände varandra sedan tidigare. Spåren leder gång på gång till Västergötland och trakterna kring Borås och Kinna. Ronny har letat mycket kring det här spåret, där det genomgående handlar om borgarsläkter, med präster, klockare, urmakare och div. ämbetsmän. Knut och Lars Kinberg behöver inte vara nära släkt, Lars kan höra hemma i en köpmannasläkt med anknytning till denne Kiellman, men att det finns en koppling där på något sätt mellan Kinbergarna som gör att dom ungefär samtidigt dyker upp i Simrishamn kan man väl utgå från. Och både släkterna Svartman och Unge finns representerade i de här Västgötabygderna.  Sedan har det under resans gån dykt upp en mängd Kin(d)bergare med militär anknytning, men dom hör ite hemma med det ärvda namnet Kin(d)berg. Att det i bland finns det här d:et i namnet  kan man inte hänga upp sig på, bl.a. har Knuts ättlingar ibland fått heta Kindberg.

Det är mina amatörfunderingar så här långt.

Anders A

  SVAR 2014-03-28 11:53

Sven Jaensson Kiellmans hustru hette Regina Ekelund. Här hennes dödnotis:

Borås EI:1 (1740-1796) Bild 209 / sid 405 (AID: v55392.b209.s405, NAD: SE/GLA/13048)



Klicka för en större bild

2014-03-28_regina_ekelund.JPG
  SVAR 2014-03-28 13:26

Borås hfl 1741 ger mycket bra information. Regina heter Eriksdotter, ålder för dem bägge, två barn, och tjänstefolk.

Borås AI:1 (1741-1741) Bild 17 / sid 13 (AID: v55356.b17.s13, NAD: SE/GLA/13048)

Tilläggas kan att dottern Catharina dog i Borås 1743 22/4.



Klicka för en större bild

2014-03-28_sven_kiellman_boraas_hfl_1741.JPG
  SVAR 2014-03-28 13:44

I hfl 1745 finns modern Margeta Andersdotter hos Sven Kiellman.

Borås AI:2 (1745-1754) Bild 8 / sid 3 (AID: v55357.b8.s3, NAD: SE/GLA/13048)

Familjen finns också i hfl 1746 men saknas 1748, då de väl flyttat till Skåne.



Klicka för en större bild

2014-03-28_sven_kiellman_boraas_hfl_1745.JPG
  SVAR 2014-03-28 14:19

Då är det fastställt att Sven Jaensson Kiellman kom från Borås. En kvalificerad gissning är att han och Lars Svensson Kinberg känd varandra sedan den här tiden. Om sedan också deras resp. föräldrar gjorde detta är ju möjligt.

Betr. den evigt återkommande frågan om Kinbergnamnets härkomst, skulle jag kunna satsa en peng på Kinne härad, här fanns också Kinnekulle, som i gamla ortnamnsbeteckningar kallas för berg, alttså: Kinberg.  Namnet är, om jag förstår det hela, inte etablerat förrän efter 1700.  Varken Knut eller Lars föräldrar hette Kinberg. Vad vi vet är att de hette Michael och Sven.  Och namnet Kinberg fanns väl inte heller i Skåne före 1700.

I Kinne härad finns bl.a. församlingarna Björsäter, Bredsäter och Lugnås. (har för mig att Ronny har bökat en hel del här tidigare)   Vad forskare på Anbytarforum kommit fram till är bl.a. att  släkterna Svartman och Unge har anknytning hit. Kan det bara vara av en slump!?

Anders A

  SVAR 2014-03-28 14:40

Avslutningsvis (för denna gången) om Kiellman i Borås. Bägge döttrarna till Sven Kiellman föds i Borås: Brita 1738 13/2 och Catharina 1740 29/10. Inga faddrar som sticker ut, t ex ingen Kin(d)berg, endast en besökare Anders Jaensson Kiellman vid dopet 1738. Denne dör 1740 21/11 29 år gammal på 14 dagar när.

Anders och Sven bör vara bröder, vilket bekräftas i födelseboken. Johan Stadstjänares och Margareta Andersdotters son Anders föds 1711 1/12, och Johan Svensson Stadstjänare och Margareta Andersdotters son Sven föds 1704 29/8. Där har vi alltså Sven Jaensson Kiellman. Fadern kallade sig inte Kjellman, åtminstone inte så tidigt. Inga Kinberg bland faddrarna 1704 och 1711.

Det är för övrigt ingen brist på Kin(d)berg i Borås på 1730 och 1740-tal, men detta har väl Ronny hårdgranskat.

  SVAR 2014-03-28 17:07

  Det här som Niklas H och Anders B tagit fram är verkligt proffsjobb!

Sedan, som Anders B skriver, det  är inte säkert att det finns en koppling till Lena Unge och i första hand Inga Greta Svartman. Men lite intressant är följande:

Dopvittnet i Vanstad, Lena Unge är dotter till Härads- och kronofogden över Kålland, Västergötland, Jöran Unge.   Men för att ta det från början:

Befallningsmannen Olof Svensson Svartman var gift med Ingrid Unge. Hon var troligen dotter till Olof Olsson Unge i dennes första äktenskap med Elin Falk. I Olof Olsson Unges andra äktenskap med Anna Vessman Göransson, föds sonen Jöran Unge.

Olof Svensson Svartman fick i äktenskapet med Ingrid Unge 8 kända barn med namnet Svartman.  Över dessa 8 barn finns en förteckning gjord.  Frågan är om det bland dessa 8 barn kan finnas en koppling till  Ingri Greta Svartman i Vanstad? Och de här familjerna fanns till större del i Kinne härad, Västergötland.

Se:  Anbytarforum, äldre inlägg, till 3/4 2011.  Forskare: Birgitta Lindhe Svensson, inlägg 29/5 2009. "släkten  Svartman/Unge"

Anders A

 

 

  SVAR 2014-03-28 17:19

Borås blir allt intressantare! Bifogade utdrag ur tidiga 1700-talets burskapslängder visar t ex både Kiellman och Kindberg på samma sida.
År 1714 blir Lars Månsson Kindberg antagen till borgare; året före Simon Kiellman; och år 1716 noteras rådmannen Petter B Kiellman;
år 1721 noteras borgerskap för Anders Andersson Kindberg. [ Och intresssant för mig personligen är närmast följande rad: där finns
handelsmannen Oluf Jacobsson Appelman antagen år 1721 - och noterad som gästgivare från 1737. Denne är nära släkt till "min"
Appelmanssläkt, inte minst de som länge verkade som gästgivare i Annelöv. Och som sagt med ursprung från Borås och Västergötland].
mvh
/Arne Thornberg



 



Klicka för en större bild

2014-03-28_Boraas_Kiellman_Kindberg.JPG
  SVAR 2014-03-28 20:36

Här kan det väl passa med lite knalleinformation.

Reda på 1500-talet började hantverkare i Sjuhäradsbygden att "knalla" runt på landsbygden för att sälja bl.a. egenhädigt tillverkade varor. Men myndigheterna  ville att all försäljning och handel skulle ske av borgare i städerna. Det var då som knallarna beslöt sig för att bygga en egen stad som 1621 fick namnet Borås.  År 1624 utfärdades ett unikt tillstånd för staden borgare, nämligen att de fick idka gårdfarihandel över hela landet, och att även folket på kringliggande landsbygd fick tillåtelse att bedriva gårdfarihandel. Knallarna gav sig ut på långa vandringar med sina varor i en säck på ryggen (fässing) eller en handdragen kärra. De saluförde div. hemslöjdsprodukter samt inte minst tyger.  Så trots att handel vid denna tid var förbehållen städerna, var knallehandel tillåten. Denna typ av gårdfarihandel upphörde omkring 1900.

Då kan man ju spekulera i om Lars Kinberg  redan erhållit burskap i Borås, före det han kom till Simrishamn.

Anders A

  SVAR 2014-03-28 22:33

Av de 8  barnen till Olof Svensson Svartman och Ingrid Unge, finns, vad som är redovisat, ett intressant namn.  Ett av de 8 barnen var:  Olof Olsson Svartman f. 1670 i Lövened, Trässberg, d. 1737 i Vänersnäs.  Gift 1697 med Christina Dimberg.  Det föddes 4 barn. En dotter, Inga !   finns det en anteckning om 1737.

Lars Kinbergs hustru hette Inga Greta Svartman och tidmässigt stämmer det!  Och dopvittnet Lena Unge bodde inte så långt därifrån.

Anders A

  SVAR 2014-03-28 23:30

Tyvärr så saknas det födelsebok i Vänersnäs före 1757. (kan ev. vara en anledning till att det inte finns födelseuppgifter på Inger-Greta Svartman i Vanstad)  Betr. namnet Inga står att läsa att namnet funnits sedan vikingatiden och är ett kortnamn av ex.vis Ingegerd, Ingrid o. Ingeborg.  Och som sagt, vi rör oss hela tiden i Kinne härad!  Så nu gäller det att hitta en koppling till Knut o. Lars Kinberg.

Eller vad tror du Ronny?

Anders A

  SVAR 2014-03-29 14:48

Sven Jaensson Kiellman och Regina Erichsdotter Ekelund gifter sig också i Borås 1733 17/4. Man får reda på föräldrarna, Reginas är Erich Hansson Ekelund och Britta Lorentzdotter i Göteborg.

Borås CI:4 (1718-1724) Bild 43 / sid 79 (AID: v55384.b43.s79, NAD: SE/GLA/13048)

På bilden har jag också tagit med vigseln innan, eftersom den visar en Carl Svensson Kindberg, vars föräldrar är en Sven och en Ingrid i "Brannagiärde uti Hillaredz Sochn och Sexdrega giäld i Kindz härad". Carl är kanske en tänkbar bror till Lars Svensson Kinberg.

 

Lars Svensson Kinberg borde komma från Västergötland, men jag börjar bli allt mer tveksam till att han är släkt med Knut Mickelsson Kinberg. Det kan vara slump att de finns samtidigt i SImrishamn.



Klicka för en större bild

2014-03-29_sven_kiellman_boraas_vb_1733.JPG
  SVAR 2014-03-29 18:56

Ja det ser mörkt ut att hitta Knuts föräldra här. Jag tror mer på att dom finns I Simrishamns mantalslängder 1688-1693. Fadern kan vara bonde och ha ett sonnamn och heter i förnamn Michel.I mantalslängderna finns också personer som inte har ett förnamn i längden som ockå kan vara.intressanta. Jag föreslår att vi gör en djupdykning i mantalslängderna Simrishamn och i dess närområdet. I Österlens släktforskarfrenings finns mantalslängder för alla socknar i Österlen från den här tiden och dessutom utskrivna i klartext. 

Örjan

  SVAR 2014-03-29 18:58

I och med alla nya uppgifter om och kring Lars Svensson Kinberg är väl alla överens om att det för hans del pekar mot knallebygden. Intressant vore om det också gick att placera Inga Greta Svartman här.  Håller med Anders Berg att det blir mer och mer tveksamt med något släktskap mellan Lars o. Knut Kinberg, men att  de båda troligen kommer från Kinds härad och där haft en tidigare kontakt. Det skulle vara  av en helt otrolig slump om de samtidigt skulle dyka upp i Simrishamn  - och där bosätta sig i samma fastighet!!  Det framgår ju klart att Knut och Lars levde helt olika sociala liv.  Mycket intressant är det med denne Carl Svensson Kinberg som också tidsmässigt kan stämma som ev. bror till Lars. Intressant vore om det gick att definitivt kunde gå att härleda Inga Greta Svartmans anor. Det är väl inte osannolikt att det finns en koppling till dopvittnet Lena Unge från Läckö slott och den med Unge-släkten sammanvävda Svartman-släkten från Västergötland.  Vad vi nu vet är att Inga Greta Svartman är född ca 1710. Vet inte om det sedan helt går att lämna kaptenen Svartman från Nosaby och hans stora familj som  flyttade till Västergötland. Kan Inga Greta finnas i den barnaskaran på 7 barn?   Är det f.ö. någon som hittat namnet Svartman i Skåne, där fadern bör vara född ca  1675-85.

  SVAR 2014-03-29 20:52

Anders A

Här får du Helena Svartman.

Örjan



Klicka för en större bild

2014-03-29_Helena_Svartman_Tryckt-litteratur-Sjoestroem-10-1683-1910-Bild-72-sid-66.jpg
  SVAR 2014-03-29 21:39

Örjan!

Helena Svartman f. 1669, d.1764 i Hössna.  Hon hade en brorsdotter, Inga, nämnd i något sammanhang 1737, som ev. kan vara Lars Kinbergs hustru. Om den familjen skrev jag tidigare ett inlägg.  De bodde, som nämnts, grannar med dopvittnet Lena Unge.

Frågan är om det någonstans kan finnas uppgifter på familjen Olof Olsson Svartmans och hustrun Christina Dimbergs  barn. Det saknas dopböcker i Vänersnäs.

Anders A

 

  SVAR 2014-03-29 22:52

Christina Dimberg f. 1680 i Lidköping, gift med Olof Svartman f. 1670 i Saleby.

Det finns en släktutredning som gömmer sig i Dispyt:  1) 15874 i Dispyt. Licensed to: Monica Staversjö.   Eftersom jag inte är med i Dispyt kommer jag inte vdare. Möjligt att det finns uppgifter på familjen här.

Anders A

  SVAR 2014-03-30 07:49

1600-talsparet Svartman-Dimberg finns direkt tillgängliga på nätet:
http://www.staversjo.com/Html/p22d233d7.html
I enkla släktutredningen där (av Monica Staversjö) kan man lätt länka sig vidare.
Där framgår t ex att prästen Olof Svartman (1670-) var gift med Ingrid UNGE (!)  :-)
mvh
/Arne Thornberg

  SVAR 2014-03-30 10:22

Hej Arne och tack för uppgifter.

Men jag lyckas inte få fram uppgifter om barnen till Olof Svartman och Christina Dimberg.

Anders A

  SVAR 2014-03-30 10:46

  SVAR 2014-03-30 11:02

OK Anders A, verkar svårt där. Men hittade hos Anbytarforum intressant notis som bifogas här.
Att ett av paret Svartman-Dimbergs barn hette Inga är väl "inte helt fel"?
[Anbytarforum /Unge/ 2009-05-29: aforum.genealogi.se/discus/messages/576/324119.html?1301856249 ]

Sedan ber jag om ursäkt för mina inläggsdubbleringar här denna förmiddag.
Det "verkade väldigt trögt" med [bl a] Scangen i morse... Sommartid? :-)

mvh
/Arne



Klicka för en större bild

2014-03-30_Svartman-Dimberg_Inga.JPG
  SVAR 2014-03-30 11:21

Ja, det gäller denna dottern Inga och uppgifter om henne!

I ett gammalt inlägg av Ronny hade han luskat ut att Lars Kinberg fanns på Vanstadtorp nr 5, 1736, inhyst hos Nils Björns änka.   Var fanns den blivande hustrun Ingri Greta Svartman då?

Anders A

  SVAR 2014-03-30 20:06

Olof Svartman f. 24/12 1670 i Levene (R) präst i Vänersnäs, gift 1697 med Christina Dimberg f. 1680 i Lidköping, dotter till pastor Sven Dimberg i Örlösa. Enl. tillgängliga uppgifter fick Svartman/Dimberg 4 barn, varav en dotter hette Inga.

Har inte lyckats få fram fler uppgifter om barnen. Men enl. en uppgift lär det finnas mantals uppgifter för Vänersnäs 1702-1738 . (ej i AD )  Vad det gäller är att se om denna dotter Inga är född omkring 1709-1711. och ev. kan vara hustru till Lars Kinberg.

Anders A

  SVAR 2014-03-31 19:40

Gåtan Lars Kinberg.  Han var ca 35 år gammal när han första gången "hittas" inflyttad till nr 5. Vanstadtorp. Han måste vid det laget ha minst 10 års yrkesverksamhet bakom sig. Det får väl antas att han var etablerad som handelsman. Men varför i all fridens namn hamnar han då i Vanstad och inte i Simrishamn? Hade han någon hittills okänd koppling till Vanstad?   Eller var han en av dessa knallar som plötsligt bestämmer sig för att stanna och etablera sig i Skåne. Fanns möjligtvis den blivande hustrun här? (på prästgården?)  Kom han till Skåne i sällskap med "Boråsaren" Kiellman? ? ? ? ?

Anders A

  SVAR 2014-03-31 21:58

1737 finns trion Knut- o. Lars Kinberg och Christopher Aldorf på samma adress i Simrishamn där de idkar någon typ av import och handel. Knut Kinberg kom  som välutbildad urmakare till Simrishamn. Vad jag förstått så importerades klockor vid denna tid från Tyskland. Tänkbart är att det var handelsmannen Aldorf som hade de bästa kontakterna för denna handel?  Betr. Knut, som var välutbildad urmakare, skulle man ju tro att det inte skulle vara svårt att etablera sig bland de rika köpmännen i Simrishamn. Men i stället har han (eller får han) siktet inställt på en klockareplats i Ullstorp/Bollerup. Hur gick detta till?  Vilka kontakter hade han här? Vem eller vilka var det som "krattade manegen" för klockarejobbet? Var det branden i Simrishamn som spelade en avgörande roll för flytten till Ullstorp/Bollerup?  Hur var det, brann handelmännens fastighet ner med urmakeri, varulager etc.?  Om jag minns rätt så blev Knut tvingad låna en större summa pengar, som han sedan hade vissa svårigheter att betala igen?  Och för Aldorf gick det ju inte så värst bra!  Lars däremot hade ju familj och bostad i Vanstad. (var han nu bodde där?)  Örjan, du vet ju det mesta om detta! I vilka banor tänker du?

Anders A

  SVAR 2014-04-01 09:34

Åter till namnet Kin(d)berg. De flesta är väl överens om att namnet har sin härkomst från Väster- eller Östergötland. Inte mycket talar för att det finns i Skåne förrän en bit in på 1700-talet, och detta delvis av historiska skäl. Ända fram till 1679 var Danmark/Skåne invecklade i blodiga krig med Sverige. Det dröjde några år innan svenskarna så smått började besitta sin nya provins Skåne. De gamla Skånesläkterna har sitt ursprung från bl.a. Tyskland och Danmark. (det är lätt att glömma detta i sammanhanget). Sedan vet vi ju också, från historieboken,  att den nya regimen tvångstillsatte bl.a. präster och ämbetsmän i Skåne för att påskynda försvenskningsprocessen.

Men, Örjan! Idag är allt groll glömt och du är välkommen till Simrishamn och Skåne.

Anders A

  SVAR 2014-04-01 10:12

Anders Berg nämner i ett inlägg en  Magnus Pontoppidan, f. 1691, d. 1755. Han var kyrkoherde i Vanstad 1734-1755 och var den som vigde Lars Kinberg och Inga Greta Svartman. Pontoppidan var en gammal dansk prästsläkt.  Googlar man på honom får man veta att det finns en publikation där denne figurerar under rubriken: "En landshövding som blev stukad" (som ett tips för den som är intresserad av prästerna och livet i Vanstad med omnejd i början på 1700-talet)

Anders A

 

  SVAR 2014-04-01 11:30

När vi är inne på kapitlet präster i den här Kindbergföljetongen, så finns det anledning att återkomma till kyrkoherden Mauritz Carl Utterbom och den släkten. Den är visserligen diskuterad i flera inlägg i januari 2013, men här kan finnas en koppling till Knut och släkten Kinberg .  Det gäller också de dopvittnen som diskuterades samtidigt.

Nu har jag, så här långt, tömt ut mina funderingar kring  Kinbergsökandet, nu får någon annan ta över!

Anders A

  SVAR 2014-04-01 12:32

Bara ett litet tillägg på avdelning kuriosa och anknytning till Vanstad. Som en något sentida efterträdare till Kyrkoherden Pontoppidan hittar vi en kyrkoherde här vars dotter är min sambo.  (men varken hon eller jag har anknytning till Kinbergsläkten)

Anders A

  SVAR 2014-04-02 12:08

Ingen som har några teorier om Kindbergarnas härkomst?

Här ytterligare en!  Det mesta talar för att Kinbergsläkten hade sitt ursprung i Sverige. Både Lars o. Knuts föräldrar bör vara födda omkring  1670-80. Karl Xl-e försökte på alla sätt  "försvenska" Skåne, bl.a. med att placera soldater och ryttare vid skånska rusthåll och regementen.  Nu är vi inne på kapitlet militärer och ryttare med namnet Kin(d)berg. Då kan vi inte utesluta en ev. koppling till Knuts far och hustrun Christina Nordblads. Hennes far Eric Södersten Nordblad var född  ca 1683 i Östergötland. (Östergötland är ju "Kindbergland") Var Knut, trots allt, också från en militärsläkt?  Det finns ju sedan, i Bollerup,  en ryttare som lånar ut en större summa pengar till Knut, denne bör väl vara jämnårig med Knut o. Christinas föräldrar? Vem var han? Kom också han från Östergötland, eller hade koppling till Södersten Nordblad?

Anders A

 

  SVAR 2014-04-02 15:17

Tack Anders A för många inspirera(n)de inlägg över Kin(d)bergarnas ursprung!
Vi vet ju att Knut Kindberg var upplärd och verkade som urmakare...
...många menar att Knut stammade från Sjuhäradsbygden.
Även där, i Sjuhäradsbygden, fanns tidigt kunskaper i urmakeri, t ex golvurstillverkning.
Har någon kollat standardverket över gamla tiders urmakare: Elis Sidenbladh: "Urmakare i Sverige under äldre tider" [Sthlm 1947]

Vilka urmakarnamn uppger Sidenbladh eventuellt för tidiga 1700-talets Sjuhäradsbygd?
(Finns urmakare Grund i Malmö eller Grundin i Sjuhäradsbygd med i boken? Finns någon urmakare Kin[d]berg nämnd?)

/Arne
 

  SVAR 2014-04-02 15:44

Tog en snabb titt på Borås där finns många Kin(d)bergare som gifter sig där finns en handelsman Bengt Svensson Kindberg som gifter sig 23/4 1723 och gifter om sig 10/11 1728

fader Sven efternamn kanske Larsson från Måsetorp kan inte läsa vilken socken tycker där står Kinds härad moder Anna Månsdotter Borås Cl:4 1718-1724 bild 18/sid 29

Sedan finns det en Jean Svensson Kinberg som är född 1683 som får en dotter 1719

Anita

  SVAR 2014-04-02 16:42

Det var ju så att det flera år in på 1700-talet var krigstillstånd mellan Sverige/Danmark. Efter det danskarna tvingats till fred i Traventhal 1700, förklarade Danmark åter Sverige i krig 1709, det slutade som vi vet med att Danmark besegrades vid Helsingborg 1710.Man undrar ju lite över hur det civila livet i Skåne fungerade under den här tiden? Flyttade det några Kinbergare till Skåne då?  Betr. det här dansk-svenska kriget så hade det föregåtts av en stor mobilisering med förflyttning av svenska trupper och militärförband till Skåne. Många av dessa soldater stannade sedan kvar efter kriget, bland dem (tror jag) var Knuts svärfar Eric Södersten Nordblad.  I slaget vid Helsingborg var danskarnas förluster ca 5000 man i döda och sårade, de svenska förlusterna 827 döda, 2097 sårade.  Som en liten parentes här kan nämnas att bland de sårade svenskarna nämns en löjtnant Paul Kindberg.

Anders A

 

  SVAR 2014-04-02 17:30

Många västgötar kämpade i slaget vid Helsingborg år 1710.
I rullorna för Västgöta kavalleri (som deltog där) kan man läsa namn som både Kindberg och Unge.
Men, vad hände efter segern vid Helsingborg 1710. Var tog västgötska kavalleristerna vägen sen?
Fö gick pesten i Skåne vid den tiden. Inget trevligt landskap att flytta till - eller besöka - då...

Stora Nordiska Kriget pågick 1700-1721. Kung Karl XII var på krigsfot nästan hela tiden. Efter katastroften i Poltava 1709 levde han (Sveriges kung)  länge i då turkiska Bender.
Först år 1714 fanns han åter på svensk mark (i Stralsund). Krigen fortsatte - kung Karl bosatte sig i Lund och drev fortsatta krigsplanerna därifrån...

/Arne

  SVAR 2014-04-02 18:15

Det kan ju vara av intresse att ge lite information om den här tiden i Skåne i början på 1700-talet  när Kinbergarna så smått börjar uppträda i kyrkoböcker och mantalslängder. Försvenskningen av skåningarna gick väl relativt snabbt. När Karl Xll återvände 1715 var han ju mer eller mindre helgonförklarad, inte minst i Skåne. (Han var hjältekonungen nr ett för min gamle folkskollärare på 40-talet.)

Det var inte bara Västgötaregemente som deltog vid slaget 1715, utan också ett par Östgötaregementen, plus en del andra. Trots pest och annat elände var Skåne nog en relativt välmående region, vilket kan ha bidragit till att krigsfolket norrifrån stannade här?

Det blev lite utvikningar kring ämnet, men kan förhoppningsvis ha gett lite nya infallsvinklar i sökandet efter Knut Michelsson Kin(d)berg!

Anders A

  SVAR 2014-04-02 22:48

Skånsk historia är spännande och intressant. Mycket läsvärt finns att studera.
Ur fylliga "Skåne Halland Blekinge - om Skånelandskapens historia" av kunnige
Gösta Johannesson kan citeras: "...De hårda tiderna varade så länge kriget pågick.
Först sedan Sverige efter Karl XII:s död under åren 1719-1721 fått fred med sina fiender,
kunde krishushållningen avvecklas och den ekonomiska situationen långsamt förbättras...".
Vid den tiden infördes nödmynt och hård centralstyrning från rikets ledning.
Enligt Wikipedia blev större delen av 1700-talet för Skånes del ett dåligt århundrade.
Först i samband med Napoleonkrigen påbörjades ett uppsving för skånska hamnstäderna...
/Arne

 

 


 

  SVAR 2014-04-04 18:31

Hej Anders A och Arne T

Nu är jag tillbaka med en ny snabb dator. Det har varit mycket jobb med att lägga in alla gamla program i datorn och att göra personliga inställningar.Det är otroligt att ni hunnit med så många inlägg under den här tiden. Ett stort tack.

Arne skriver om Sidenblads bok Urmakare i Sverige  den boken har jag läst och också Pippings bok där nämns Knuts golvuret som han tillverkade och signerad med Canutus Kinberg. Golvuret finns utställd på KULTUREN i Lund. Golvuret kommer från Axel Kruses samlingar i Broby och såldes på lilla Bukowskis i Malmö den10 februari 1992.Jag har fotograferat golvuret i Lund. Tyvärr är det inte till salu

.Nu är det frågan hur vi skall komma vidare, jag har ju föreslagit att vi skall titta närmare på mantalslängderna i Simrishamn och Österlen där kan Knuts föräldrar "gömma" sig bakom ett sonnamn. Föräldrarna bör vara födda ca. 1688-1693 och döda före 1738 när Knuts första barn föds i Simrishamn. Mantalslängderna finns i klartext utskrivna på maskin och finns från 1600-talet på Österlens Släktforskarförening.

Örjan

  SVAR 2014-04-04 22:08

Välkommen åter Örjan! Mycket bra att du studerat böcker om urmakare i gamla tider. Intressant att golvuret av "din" Knut Kinberg är omnämnt..

För fortsatta (del)forskningen med fokus på Sjuhäradsbygden är nu frågon om det i dessa böcker över urmakare i gamla tider nämnes andra urmakare med namnet Kin(d)berg?
Nämnes urmakare från Sjuhäradsbygden för 1700-talet eller tidigare  ö h t ? Finns urmakare Grund (från Malmö) nämnda? Förmodligen finns Grundin från Västergötland med där?
Varifrån kom urmakare Grund i Malmö? Går det att bestämma om han var infödd skåning eller ej?

Vad som gärna bör utredas är eventuella "urmakarkontakter" mellan Skåne och Västergötland under tidiga 1700-talet..

/Arne

 

 

Vilka urmakarnamn uppger Sidenbladh eventuellt för tidiga 1700-talets Sjuhäradsbygd?
(Finns urmakare Grund i Malmö eller Grundin i Sjuhäradsbygd med i boken? Finns någon urmakare Kin[d]berg nämnd?)

  SVAR 2014-04-05 10:30

Hej Arne

Tack för ditt senaste inlägg. Mycket bra frågr du ställer. Jag skall nästa vecka göra ett besök på Riksarkivet Marieberg och plocka fram nya uppgifter. Jag återkommer efter helgen.

Örjan 

  SVAR 2014-04-05 10:51

Hej!  Emellanåt dyker det upp namn som bör dubbelkollas, som:  Knut Michelsson f. 1640, d. 1675. Son: Michael Knutsson f. 14/11 1669, d. 1/1 1738, Lilla Horn, Persnäs, Öland.  Visserligen långt från Simrishamn!   I motsats till i Skåne så är namnet Knut och Michael mycket vanliga namn här.

Anders A

  SVAR 2014-04-05 16:01

Ett annat intressant namn som dyker upp är:  Christopher Grundh, kandidat.  Föreningen Gamla Lund ger visst bl.a. ut årsskrifter, här finns en notering om denne Christopher Grundh. Namnet är ju ovanligt!

Anders A

  SVAR 2014-04-05 16:29

Tack Anders A!
Att Grund fanns i Lund var mycket trevligt  :-)  Sannolikt är denne Christopher Grundh (med olika stavningsvarianter) samma som
amiralitetskaptenen i Carlskrona tillika kommendör vid Amiralitetet Christopher Grund ( -1726 ). Han förekommer i genealogiska
verk och finns med i en mycket enkel släktutredning på nätet (kvalitet?). Där framgår bl a att hans dotter blev prästfru i Kågeröd,
Skåne, och att hans farfar också hette Christoffer Grund - och var född i Skara (!)
Länken för den enkla utredningen finns här: www.stalrud.se/kogis/Ingemar0503/WC01/WC01_378.HTM

mvh
/Arne T

 

 

 

  SVAR 2014-04-05 23:01

Ännu en intressant notering.   Malmö, St Petri, döda (1698-1728)  1690/325

3/1 1728 begrovs Michel Mattissons hustru Johanna X-dotter, 50 år gammal (född ca 1678)

Anders A

  SVAR 2014-04-06 09:38

Hej Anders och Arne

Anders nu får vi skynda oss att lösa frågan innan du åker till västkusten. Jag har en lista på urmakare i Malmö 1700-1800-talet men texten är så liten att den inte går att skanna till 300 kb. Jonas Grund finns med och hans efterträdare Joachim Modeveg och en massa andra men ingen med namnet Kinberg eller någon med förnamn Michel. Jag skall skriva ut den så att den blir läslig.

Örjan

  SVAR 2014-04-06 10:32

Hej igen

Jag har tagit fram gamla anteckningar om urmakare hämtat ur boken URMAKARE OCH KLOCKOR I SVERIGE & FINLAND av Gunnar Pipping, Elis Sidenbladh, Erik Elfström. Där finns under rubriken Urmakare i Simrishamn.

Blixt Olof Olsson

Engström Axel

Kinberg Knut

Kindberg Erik Nilsson

Rasmussson A.J.

Rasmusson Hans

Sjöberg Fredrik Adolf

Theorin A

Här finns två Kinberg i Simrishamn den andre Erik Nilsson med stavningen Kin(d)berg

f. 20 April 1836 i Simrishamn urmakare i Brantevik, sk, senare verksam i Simrishamn. Gift med Karna Persdotter f. 1839 Kristianstad LAK 1893/95:167 hfl Simrishamn 1881-1885 AI:19 nr 70 LLA.

Arbete Golvur i buktigt foder, tavlan sign E.N. Kindberg, Brantevik 1866 (NoML)

Erik Kindberg finns på Sveriges Befolkning 1900

Kan det här vara en släkting till Knut om man söker bakåt i tiden

Örjan 

 

 

  SVAR 2014-04-06 10:47

Här kommer AD bilden

Örjan



Klicka för en större bild

2014-04-06_Eriok_N._Kindberg_Simrishamn-AI-19-1881-1886-Bild-73-sid-70.jpg
  SVAR 2014-04-06 11:50

Hej Örjan!  Hoppas din nya dator kan lösa gåtan Knut.

Men det kan ju vara intressant att följa Kindbergarna på Österlen så långt bakåt det går.  Erik Nilsson Kindberg  är född 20/4 1836 i Gislöv, Ö. Nöbbelöv, son till rusthållaren Nils Åkesson Kindberg f. 28/1 1804 i Gislöv.  Nils Åkesson Kindberg är son till murarmästaren Åke Kindberg f. 1773 i Näsum  o.h.h. Anna Larsdotter f. 24/1 1775 i Gladsax.  Så spåren leder till Näsum!    f.ö. se Ö. Nöbbelöv Al:4 33/28.

Anders A

  SVAR 2014-04-06 13:09

Skulle detta hålla hela vägen så skulle murarmästaren Åke Kindbergs far också heta Kindberg.  Det föds ingen Åke i Näsum 1773, den närmaste Åke är född 1772 och hans far heter Sven Åkasson f. 1733.  Det finns husförhörslängd i Näsum mellan 1775-1789, jag har plöjt igenom den (ovanligt lättläst) men ingen Åke med en far som hette Kin(d)berg.

Anders A

  SVAR 2014-04-06 13:21

Jag skulle vilja att de som är "läskunniga" hjälper till att kolla Michel Mattisson och hans hustru Johanna i St. Petri, Malmö i mitt inlägg tidigare.

Anders A

  SVAR 2014-04-06 18:44

Andres

Jonanna, jag har sett det namnet tidigare och det ser ut som Knutsdotter men den gången var det inte det utan Persdotter. Hoppas att någo "läskunnig " kan bekräfta det.

Örjan

  SVAR 2014-04-06 19:09

Hej Kvinnan heter Johanna Persdotter. Så har vi en Michel Matthisson i Malmö St Petri. Vi har en del andra Micklar utöver honom i Malmö vid den här tiden. Jag kollade registret i domboken där Örjan fann Knuts patronymikon Michel. Rådhusrätten i Malmö A1AA:90 bild 430, där finns: Michel Malmstedt smed, jag bedömer inte honom som far till Knut. Han kan dock ha varit gift en gång tidigare och fått barn i ett eventuellt äktenskap. Michel Schabo. Michel Cronholm. Michel Schreder, skräddare alltså, vad heter han i efternamn? Michel Claessons änka finns här. Jag skall börja dra i dessa. Har tidigare kollat registerna över födelseböckerna och inte hittat något vettigt, förlåt - användbart. Tänker mig att Knuts föräldrar kan ha flyttat in till Malmö efter att Knut var född så...... I det fall Cronholm eller Schabo hade varit föräldrar så hade nog Knut behållit deras efternamn, men det skall kikas på ändå. Så har vi kvar skräddaren, Matthisson och Claesson som mer troliga fäder. OM! nu vår gäckande skuggas föräldrar fanns i Malmö. Hilsen Ronny
  SVAR 2014-04-06 19:15

Denne Michel Mattisson o.h.h. Johanna skulle mycket väl kunna vara föräldrar till Knut Michelsson, tidsmässigt stämmer det. Men Knut är ju inte född i Malmö, men det hindrar ju inte att Michel Mattisson kan vara inflyttad till St.Petri när Knut började som lärling hos Grund.  Finns  Michel Mattisson nämnd i något sammanhang tidigare?

Anders A

  SVAR 2014-04-06 19:43

Hej igen Michel Schreder var timmerman, således mindre troligt han var far till Knut. Ronny
  SVAR 2014-04-06 19:44

Ronny!

Vad har Michel Matthisson för yrkesbeteckning i dödsnotisen på hustrun.  St Petri Fl:1  1690/325.  Kan du tyda hela texten?

Anders A

  SVAR 2014-04-06 19:50

I klensmeden Mickel Persson Malmstedts bouppteckning finns ingen Knut. Ronny
  SVAR 2014-04-06 19:51

Hej Anders Han var klädesmakare, hittar ingen bouppteckning på honom. Ronny
  SVAR 2014-04-06 20:19

Jag hittar inte Michel Matthiasson i dödregisterna heller. En Mickel Persson och Johanna Persdotter gifter sig i Västra Karup 1714-12-28. Det föds ingen Knut där i rätt tid, Mickel och Johanna får heller inga barn där strax efter vigseln. /Ronny
  SVAR 2014-04-06 21:05

Men Michel Mathisson och Michel Persson kan väl inte vara samma gubbe?

Anders A

  SVAR 2014-04-06 21:54

Klädesmakare, ingen vanlig skräddare.   Citat ur:"Hantverk i Sverige"

Klädesmakare (vävare)  tillverkade det fina ylletyg som genom beredning blev till kläde.

Kläde. Ett valkat ylletyg av hög kvalitet med slät och glänsande yta, användes bl.a. i folkdräkter. Kläde kunde inte tillverkas hemma utan har alltid varit industriellt framställt, d.v.s. ett köpetyg. En klädesmakare hade flera anställda med ett antal specialiserade arbetare, som ullberedare, plysare, spinnare och med mästare som ansvarade för ullsortering, kardning/kamning, spånad och vävning, och som förestod en eller flera vävstolar.

Var i den här kedjan Michel Matthisson fanns, är inte lätt att veta.

Skulle vara intressant att veta om det här yrket och verksamheten finns närmare beskrivet i Malmö.

Anders A

  SVAR 2014-04-06 22:54

Klädesmakare fanns det gott om i Göteborg under tidiga 1700-talet. Där(ibland) verkar också ha funnits beresta handelsmän.
Tidigare har vi berört hur vår Knut (Mikaelsson) Kinberg som ung fått urmakarutbildning hos urmakare J Grund i Malmö.
Ganska ovanliga släktnamnet Grund förekommer före och under 1700-talet som "borgare" i Västergötland och Värmland.
För enkel utredning (stödd av andra publiceringar) över den Grundsläkten se: www.stalrud.se/kogis/Ingemar0503/WC01/WC01_378.HTM
Där framgår bl a att ättlingar hamnade i Skåne under tidiga 1700-talet. En släktföreträdare var handlanden i Göteborg Mattias (!) Grund.
Denna Grund-släkt stammar ursprungligen från Tyskland och enligt uppgift på Anbytarforum nämnes bl a Michael Grund där...
Frågan är f ö hur vår Knut Kin(d)berg kunde få både urmakarutbildning och omsider bli klockare? Goda kontakter krävdes nog...
Under den hårda tiden gällde nog oftast stark social kontroll och troligen stöd från flera för att nå nämnvärd position i samhället.
mvh
/Arne T

  SVAR 2014-04-07 11:06

Hej Nej Anders, jag vet. Jag kollade vigselregistret om det fanns något gifte som stämde och detta var den närmsta träffen. Så kunde jag lika väl kolla om Mickel fick en Knut i Västra Karaby. Men det blev tji. Som vanligt... /Ronny
  SVAR 2014-04-07 12:40

Jag fortsätter att tjata om denne Klädesmakaren Michel Matthisson och hans hustru Johanna Persdotter.  Han bör vara etablerad i staden som borgare eller mästare. Det vore konstigt om det inte skulle gå att få fram några mer data på honom!  Hustrun Johanna Persdotter dog 28/12 1727 och begrovs 3/1 1728.  I St Petri finns en förteckning med gravnummer och placering på kyrkogården med namn på de döda, se: St. Petri Ol:3 (1716-1810)  börjar med bild 510. Här finns namn och gravplats noterad. Jag har letat efter Johanna Persdotter men har inte hittat henne, en del är lite svårläst så är det någon som vill kolla så vore det bra, hon bör rimligtvis finnas här!

Av vad som framgått så fanns troligtvis klädmakarna endast i städerna, så det är väl där vi ev. kan hitta Michel Matthisson och hans ev. barn. Han var ju gift! och barnen i så fall födda i en stad!?

Anders A

 

  SVAR 2014-04-07 13:36

Det finns mängder med intressant information och namn på stadens borgare i de här gravplatsnoteringarna. Det var noga med var på kyrkogården man blev begravd (fast så har det ju varit fram till våra dagar!)  Jonas Grundh fick sin viloplats på Södra Sidan, Stora Raden, Ol:3 sid. 280.  Sedan finns det också en mängd noteringar med namn på de som donerat medel till kyrkan.  Men i den här snabbgenomgången fanns inga "kända" namn.

Anders A

  SVAR 2014-04-07 13:42

Klädesmakaren Michel Matthiessen (obs stavningen) finns med fru och barn
hos Demografiska Databasen för södra Sverige (www.ddss.nu). Bifogat bild
över familjen och med födelsedatum för barnen.

/Arne T



Klicka för en större bild

2014-04-07_MichelMathiessen.JPG
  SVAR 2014-04-07 13:52

Nu har sökt igenom urmakarbiblen URMAKARE OCH KLOCKOR I SVERIGE OCH FINLAND före år 1900 av Gunnar Pipping. 

Endast en urmakar Grundh finns med i boken,  Jonas Grundh som vi känner till tidigare.

Kin(d)bergare finns det tre stycken Kinberg, Knut urmakare i Simrishamn S2:83.

Kindberg, Carl August i lära hos morbrodern J.L. Winding i Göteborg, blev gesäll 1834. (AAn).

Kindberg, Erik Nilsson f. 20 april 1836 i Simrishamn. Urmakare i Brantevik, Sk, senare verksam i Simrishamn.Erik känner vi också till.

I Borås, Ulrisehamn, Jönköping, Skara finns ingen Kinberg och inte heller  i övriga städer i Sverige eller Finland. 

I Uleåborg Finland  finns en urmakare  Oskar Michelsson.

Det nya är Carl August Kindberg vem är det. Det finns förkortningar som jag måst kolla upp.

Örjan

 

  SVAR 2014-04-07 14:48

Arne!

Här har vi plötsligt lite mer på klädesmakaren med familj!  Men här är församlingen Caroli och Johanna dog i St.Petri? Johanna var ca 31 år gammal när sista barnet i Caroli föddes1709 , det bör finnas fler barn!?  Flyttade fam. till St Petri?  Läser följande:  Till att börja med fanns inga bestämda gränser mellan Caroli och St Petri, oberoende av var man bodde kunde man tillhöra vilken församling som helst av de båda.  Födelseboken i St. Petri är svårläst.  Om inget annat så vore det skönt att kunna avskriva Michel Matthiessen som far till Knut. Nu när vi vet att fam. fanns i Malmö före 1713.

Anders A

  SVAR 2014-04-07 14:59

Det finns ingen Michel Mattiessen som får några barn St Petri. Senaste barnet är 1709, Mickel Mattias. För den skull så är klädesmakaren inte utesluten, han kan ha varit på resa när Knut blev född. /Ronny
  SVAR 2014-04-07 17:24

Ronny!  Jag har varit inne på samma tankebanor, att klädesmakaren gjort en utflykt och åtevänt, då till St Petri.  Och  i maj 1727 föds i St. Petri dottern Anna Britta (modern dog i december)  . Det föddes ju inga barn i familjen mellan 1709-1715! varken i Caroli eller St Petri. Har inte kollat mer mellan 1715 - 1727 (extremt jobbig text!)  Om det nu är så att Knut föddes på en "affärsresa", så var det förmodligen i någon stad med anknytning till klädmakeriyrket.

Anders A

  SVAR 2014-04-07 17:39

Och om man nu skall fylla på i "spånkorgen"  så skulle det ju passa om Knut föddes i en stad med anknytning till namnet Kinberg!

Anders A

  SVAR 2014-04-07 17:59

Arne o. Ronny!

Den här stavningen, Mathiessen, tyder det på Michael har danskt påbrå?

Anders A

  SVAR 2014-04-07 18:28

Namnet Matthiessen (med små varianter) fanns/finns även i Schlesien (Tyskland).
Se t ex nätet och Wikipedia om följande företagare (sen minst år 1800) med
namnet Matthiessen: "... Då flyttar en 24-årig man till Sverige från Tyskland.
Hans namn var Max Matthiessen, femte barnet i en syskonskara på tio
och son till ägaren av en porslinsfabrik i Tienfurt i Schlesien..." [Källa: Wikipedia]

/Arne

  SVAR 2014-04-07 18:45

Ännu mer om klädesmakare o. textilindustri.                                                            I Sverige kom man enl. utländskt mönster att anlägga hantverksfabriker under 1600 talet. Främst för att tillgodose krigsmaktens behov av uniformer. Stockholm blev den viktigaste manufakturstaden i slutet på 1600 talet med invandrade specialister och textilarbetare.Ylle manufakturerna var viktiga näringsgrenar. Sedan blev Sjuhärdsbygden i Västergötland något av centrum för textilindustrin.

  SVAR 2014-04-07 19:13

Fram till i slutet av 1800-talet så var namnsättningen helt fri, de kunde i princip ta sig vilket namn som när det gällde efternamnet. Dessutom förekom det att man bytte namn, sådär bara. Sedan stavade man lite granna som det ville sig, Matthiessen kunde bli både Mattiasson, Matthiasson osv. Det finns inga garantier på att en person kom från ett visst ställe om du går på stavningen. Jag skulle vilja tro att vi har något på gång, men mycket återstår att bevisa. /Ronny
  SVAR 2014-04-07 20:14

hur blev det med boråsen mellan Vinslöv och Önnestad.
  SVAR 2014-04-07 21:43

Det börjar visst bli tjockt i den här tråden (också)  Vi är väl några som tycker att det här spåret Michel Matthissen bör köras i botten för att ev. kunna avskrivas. Något hände, familjen försvann från Caroli omkr. 1710 och återkom 15 år senare till St Petri!

Örjan!  hur tänker du göra, köra två nya parallella spår ?

Jag gjorde en visit i Borås, i husförhörslängden 1741. Både familjerna Kiellman och Kindberg är väl representerade här. Det finns en Kindberg född ca 1700 som ev. skulle kunna vara bror till Lars, kan inte tyda noteringen riktigt. Borås  Al:1, 1741, 30/26.

Anders A

  SVAR 2014-04-07 22:28

Ja det börjar bli många ouppklarade spår nu, men tror Anders A och Ronny att det går att få ut mer av spåret Michel Matthissen så kan vi väl ge det en liten tid till, inget hindrar att vi också kör Boråsen  i den här tråden. Urmakarspåret gav inte mer än att vi hittade en urmakargesäll Carl August Kindberg i Göteborg 1834. Jag har funderat på om namnet Kinberg och Kindberg kan vara soldatnamn från början. I soldatregistret finns många Kinberg och ännu flera Kindberg.

Örjan

  SVAR 2014-04-07 22:56

Det kan ju vara intressant att kolla vad andra tycker och har för mening, för egen del tror jag inte på "soldatspåret", utan att det här handlar om ett ärvt namn, ett gärningsmannanamn. För den delens skull kan det inte uteslutas att det också finns soldater inblandade i släkten. Knuts hustru kom ju från en sådan.  Jag tror att det också lutar mot att det är dags att ta en ny runda med Knuts dopvittnen och kretsen kring honom i Bollerup/Ullstorp med bl.a. prästen Utterbom. Men det vore ju skönt om det definitift gick att avskriva någon i den här listan. Jag tror heller inte att Knuts föräldrar är skåningar, namnet var inte etablerat i Skåne så tidigt. Den här släkten Kindberg som spökar pallellt med din släkt på Österlen, med anknytning till Ö. Nöbbelöv och Näsum, kan vi väl avskriva  - eller hur?

Anders A

  SVAR 2014-04-08 10:03

Vad finns det konkret att "ta på" betr. Knuts härkomst? Vad vi vet är att han är född ca 1713. Han kom till Malmö St Petri omkring 1727 då han började som urmakarelärling hos Jonas Grundh, Han hette då Knut Michelsson, Namnet Kinberg tog han som gesällnamn. Knut är inte född i Malmö.  Ett genombrott i letandet efter Knut var när vi fick veta att han hette Michelsson. Betr. Namnet Kinberg så är detta inte etablerat i Malmö (eller Skåne) förrän en bit in på 1700 talet. Varför spåret Michel Matthissen är värt att studera är: Han är den ende? Michel som tidsmässigt stämmer. Vi vet nu att klädesmakaren Michel Matthissen fanns i Malmö Caroli 1709, att han sedan försvann från staden i ca 10-15 år för att omkr. 1727 åter dyka upp i M-ö St Petri. Detta ungefär SAMTIDIGT som Knut började i lära hos Grundh.  Finns det någon koppling mellan  Michel Matthissen och urmakaren Grundh??

För egen del är jag fortfarande lite fundersam på namnet Matthiessen. Att prästerna ibland stavade namnen lite olika känner vi väl till. Men just det här namnet känns lite udda!  Vad som också framkommit betr. Kädmakare/vävare, är att dessa ofta hämtades från ex.vis Tyskland och England. Och urmakaren Grundh, varifrån kom han?

Men detta utesluter inte att spåren kring Knut och dopvittnena i Bollerup kollas ytterligare. Namnet Michel fanns ju inte med i tidigare sökningar.

Eller vad säger panelen?

 

Anders A

 

  SVAR 2014-04-08 10:38

Enligt burskapsböckerna för Malmö Magistrat i början av 1700-talet fanns då många (lämpliga borgare) med förnamnet Michel.
Varför skulle just Michel Matthiesen vara lämpligaste kandidat som fader till vår Knut Michelsen Kinberg?
Bör burskapslängden för Malmö för tidiga 1700-talet studeras? Det verkar finnas många Michel där...
Källa: Magistraten i Malmö D3A:1 (1693-1847) Bild 43 / sid 48 (AID: v98939.b43.s48, NAD: SE/MSA/00533)
/Arne T

  SVAR 2014-04-08 10:53

Betr. de lite udda namn som figurerar tillsammans med Knut i Malmö fanns ju också Christopher Aldorf, alla med borgerlig anknytning. Malmö hade av tradition väl etablerade handelsförbindelser med Tyskland, och därifrån härstammar också en del av stadens mera kända och etablerade handels- och köpmän. Också skickliga hantverkare av skilda kategorier "hämtades" från Tyskland.

Betr. Lars Svensson Kin(d)berg så tyder det mesta på att han kom från Borås där han och hans föräldrar hade en anknytning till "Boråsaren" Kiellman. Det "vimlar" av dessa namn i Borås husförhörslängder. Men att Lars Kindberg kan vara född någonstans i grannförsamlingarna. Är det någon som vill kolla upp den Kindberg som finns i Borås Al:1  17/13, född ca 1700, som ev. skulle kunna vara en bror till Lars.  Hur sedan Lars o. Knut Kinberg samtidigt hamnade i Simrishamn är ju mer än märkligt!  Någon slags koppling måste det väl ha funnits mellan dessa tidigare!?

Är det någon som har vettigare teorier om hur sökstrategin fortsättningsvis skall läggas upp betr. Knut Michelsson Kinbergs härkomst?

Anders A

  SVAR 2014-04-08 11:00

Anders A du frågar om Jonas Grundh så här står det i Pippings bok.

Grundh, Jonas, urmakare för "stora uhr i Malmö. Han erhöll 1709 guvenören Magnus Stenbocks tillstånd att i staden "förembligast" för det härvarande uhrwärket att undersökia och och desutan förundt att här i Gouvernementet slijka uhr reparera och förferdiga fram för någon annan" Skråhandlingar, RA. S2:66.

1711-08-13 Urmakaren Jonas Grundh gifter sig med Stina Maria von Vörden i Malmö Sankt Petri EI:1 (1698-1739) Bild 570/sid 53 AD.

  SVAR 2014-04-08 11:01

Arne!

Om det, som du skriver, finns flera med namnet Michel som tidsmässigt stämmer så måste de naturligtvis undersökas. Och finns det en särskild lista på borgare, desto bättre!

Anders Andersson

  SVAR 2014-04-08 11:16

Har följt era inlägg

Men nu måste jag säga att nu blandar ni ihop inläggen på Knut och Lars

de sista handlar om Knut på Lars tråd. försök att ha det på respektive tråd

Jag tror att det kan bli en enda röra annars

bara ett tips

Anita

  SVAR 2014-04-08 12:11

Ja du har rätt, och alla är nog överens om att det är dags med ett par nya trådar. Det vore väl på sin plats att alla med namnet Michel som figurerar i Malmö under den här tiden, en gång för alla granskades. Det bästa vore ju om någon av dessa fick en son som hette Knut född 1713, då vore saken klar!

Anders A

Skriv ditt svar / enter your answer
Lämna så utförliga uppgifter du kan!
Problem att skriva i textrutan ovan? Använder du Internet Explorer kan du behöva slå på Kompatibilitetsvyn. Läs mer här!
Bifoga en bild (gif eller jpg, max 500 kB) och ange källan / attach image and specify the source
Varifrån kommer bilden? (ange både bildleverantör t ex Arkiv Digital, SVAR samt volym+sida)
Klicka på Bläddra för att välja fil. Om du vill ha läshjälp är det lämpligt att lägga in en bild av källan.
Ditt namn / your name
Svaret visas under frågan på webbsidan, men skickas också till frågeställaren (om denne angett epostadress).
Forumregler och integritetspolicy (uppdaterad senast 2018-09-13)


Du är själv rättsligt ansvarig för innehållet i ditt inlägg. Text och bild med annan upphovsman än dig själv kräver dennes godkännande. Kortare citat av text är tillåtet med angivande av källa.

Att lägga in utsnitt av bilder från t ex Arkiv Digital med flera leverantörer av digitaliserade handlingar är tillåtet, om du anger varifrån bilden kommer.

Det är inte tillåtet att nämna nu levande personer, om dessa inte givit sitt uttryckliga medgivande. Undvik också att nämna känsliga uppgifter inom sekretessgränsen på 70 år, t ex dödsorsaker.

Efterlysningsforum är inte förmodererat, förutom ett visst skydd mot spam. Dock kan hela eller delar av inlägg raderas som strider mot gällande lagar, vars innehåll bedöms som oetiskt eller omoraliskt, eller bedöms som helt ovidkommande för detta forum. Även viss redigering och omflyttning för att underlätta överblickbarhet och navigering kan ske.

Endast de uppgifter du själv lägger in (inlägg, ditt namn och epostadress) sparas. Epostadressen är frivillig. Uppgifter sparas för närvarande utan något tidsgräns, eftersom även äldre trådar kan ha ett värde och kan kompletteras vid behov. Du har rätt att få ditt namn och epostadress borttaget om du vill. Scangen förbehåller sig rätten att någon gång i framtiden rensa äldre inlägg.

Genom att skriva ett inlägg godkänner du som användare att det sker utan ekonomisk ersättning.

Respektera de rubriker som finns för efternamn, förnamn, plats, tidpunkt och händelse. Skriv alltså inte "läshjälp" eller andra upplysningar där som hör hemma i själva frågan. Skriv inte hela rubriken endast i ett fält.

Spam loggas och åtgärder vidtas om missbruk fortsätter. Serverplatsen för Scangen tillhandahålls av Scorpion Data, vars servrar har högsta säkerhet och ligger i Sverige.

Genom att sända in ett inlägg accepterar du dessa regler. Reglerna kan komma att uppdateras i framtiden.

Översyn av reglerna har skett som anpassning till de nya EU-reglerna rörande GDPR (General Data Protection Regulation).

Donera

 

 







Nu kan intresserade hjälpa till att skapa nästa utgåva av Sveriges Dödbok!

Sveriges Släktforskarförbund kommer 2023 ge ut nummer 9 i den populära serien, som omfattar åren 1815-2022.

Vi behöver nu frivilliga att registrera åren 1800-1814. Klicka på bilden och läs mer, se var vi behöver hjälp och anmäl ditt intresse!







ANNONS

KÖP FRÅN SVERIGES SLÄKTFORSKARFÖRBUNDS BOKHANDEL








© ScanGen och Anders Berg - optimerad för Firefox och Internet Explorer - om cookies